Ensam, uttråkad, ledsen, tomhet, vilsen.. det är några ord som speglar mig ganska bra just nu. Vill inte känna så längre, jag vill må bra, jag vill vara kär, känna glädje, känna uppskattning.. Är det för mycket begärt? Man ger och ger men får inget tillbaka.. Det suger krafterna ur en enormt..
Många ser mig som en glad, framåt, social tjej, precis så som jag vill vara men.. fasad säger jag! I mig finns en liten tjej som är osäker, livrädd för att misslyckas, är rädd för konflikter, rädd för att inte hitta någon som jag kan dela vardagen med och starta en familj med...
När ska det vända?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar